natta

Tänk om man bara kunde...

Det var ett inlägg på facebook som jag såg denna bild och bildtexten löd "Tänk om man bara kunde springa upp för denna trapp för att få en kram av den man saknar". Min ena lillebror hade gillat denna status. 

Tänk fall det hade varit så lätt. Att de hade funnits en trappa uppåt, upp där alla änglar finns. Jag hade använt denna trappa flitigt och sprungit upp och ner flera gånger om dagen för att få en kram av mamma. För det är inte lätt. De är inte lätt för fem öre att vara utan henne. Det är nästan omöjlgt att ens förstå att jag ändå har levt med henne, att min mamma har funnits vid min sida. Jag saknar henne varenda dag. Varenda timme och varje minut. Det är tomt. 

Vardagen bara rullar på och man kämpar med att skratta och de är inte alltid "allt är bra" som man alltid svarar. För vissa dagar kämpar man fram leendet för att låtsas som att man har en vanlig dag. Men ibland så är inte den vanliga dagen så vanlig, för innerst inne så vill man dö av värken som växer varje gång hjärtat pumpar. Ibland gör denna saknad så ont. 

Så denna trappa hade underlättat saknade och förståelse. För livet är så jävla orättvist rent ut sagt, varför skulle jag inte få ha en mamma när alla i min omgivning har en mamma? Varför ska jag få leva utan henne? Varför ska jag kämpa utan henne? När hon är den jag behöver mest av allt. 

Samtidigt som min avundsjuka kan komma fram, just för att andra har en mamma och jag inte har någon. Men trots den avundsjuka jag känner så känner jag glädje av att andra har sina mammor, kanske är de ändå någon slags tur att jag inte har någon mamma för kanske klarar jag av livet bättre utan mamma än vad någon annan stackare skulle göra. För kanske är jag tillräckligt stark för den livsutmaningen, trots att det tär inom en. 

Kanske eller kanske inte, det jag vet är att jag är stark att klara det men det gör ont och vissa stunder lite ondare av saknad än andra, men jag älskar min mamma och det är inte hennes fel att det blev som det blev, men jag ska vinna kampen för cancern ska inte vinna över mig också.

Jag har alltid sagt att jag lever för mamma, för göra henne stolt. 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas